[H-verkko] Arvosteltavaksi: Schildts böcker våren 2009

[Tapio Onnela]

Agricola - Suomen historiaverkko tarjoaa kirjoja arvosteltavaksi  
Agricolan kirja-arvostelujulkaisuun (ISSN 1796-704X)

Jos haluat saada kirjasta arvostelukappaleen, lähetä sähköpostia  
osoitteeseen: <agricolan.arvostelut at gmail.com>, jossa ilmoitat kirjan  
nimen ja kustantajan sekä aina myös postiosoitteesi (maaposti!).  
Tiedot toimitetaan kustantajalle, joka lähettää sinulle kirjan.  
Perustele lyhyesti miksi juuri sinä haluaisit arvostella kyseisen  
kirjan.

HUOMIO! Uusia arvostelukappaleita toimitetaan vain niille jotka ovat  
vanhat arvostelunsa kirjoittaneet. Kirjoista on kova kysyntä, jos et  
saa arvosteluasi kirjoitettua lähetä saamasi arvostelukappale  
Agricolan toimitukseen jotta sitä voitaisiin tarjota uudelleen  
arvosteltavaksi. Kirja-arvostelun voi julkaista lisäksi muussakin  
julkaisussa ja muualla julkaistun arvostelun voi julkaista myös  
Agricolassa.

Liitä valmis arvostelusi suoraan sitä varten tehtyyn lomakkeeseen  
Agricolan sivulle: http://agricola.utu.fi/nyt/arvos/ josta se  
lähetetään ensin Agricolan toimittajalle, joka tarkistaa ja julkaisee  
arvostelun. Arvostelu lähtee sen jälkeen H-verkko ja Kultut-listan  
tilaajille sähköpostina. Arvostelu tallentuu "Agricolan kirja- 
arvostelut" julkaisun sivulle: http://agricola.utu.fi/nyt/arvos/.

HUOMAA MUUTTUNUT SÄHKÖPOSTIOSOITE!
***
Schildts böcker våren 2009

Finlands politiska historia 1809–2009
Osmo Jussila, Seppo Hentilä, Jukka Nevankivi

Tredje reviderade upplagan av standardverket om Finland som en  
självständig aktör, utgiven till tvåhundraårsjubileet av rikets  
sprängning 1809. Detta är berättelsen om storfurstendömet och  
republiken Finland i världshistoriens virvlar, en framgångssaga med  
få motsvarigheter.
Författarna är alla tre professorer i politisk historia vid  
Helsingfors universitet och därmed framstående experter på sitt ämne.

***
Från fem till sju
Matti Klinge i Hufvudstadsbladet 1993–2007
Klinge, Matti
Från Matti Klinges penna flöt mellan 1993 och 2008 ett drygt  
hundratal kolumner in på Hufvudstadsbladets spalter. Det handlade  
ofta om aktualiteter för dagen eller någon tillfällig och personlig  
association hos kolumnisten. Men i kolumnerna ingår även ett stort  
mått av bildningshistoria och nästan alltid framkommer olika och  
oväntade historiska paralleller med ett värde betydligt utöver  
tidsdokumentets. Det är först som helhet betraktat som dessa mönster  
verkligen träder fram. Kolumnerna har i denna volym sammanställts  
tematiskt och med lätt hand redigerats på nytt. Boken är illustrerad  
av författaren.
***
Helsingholm
Från skymningsberättelser till nutid
Bäckström, Monica

I många år gjorde Monica Bäckström strandhugg på Helsingholm långt  
ute i Åbolands yttre skärgård, vid Gullkrona fjärd där farleden från  
Jungfrusund stryker tätt intill. Senare såg ödet till att hon blev  
bofast på holmen några år i början av 2000-talet och det var under  
denna tid som idén till boken föddes.
Helsingholm är välkänd för generationer båtfolk. Holmen är inte stor  
men har haft bofasta invånare alltsedan 1777 då Mats Mattson byggde  
det första torpet. Mats Mattson arrenderade holmen med 15  
övervattensgrynnor och skär av Dalsbruk. Fortfarande efter 230 år är  
fiskehemmanet intakt, med samma antal grynnor och skär. Efter  
Mattsönerna följde tre generationer Rosenberg med Lennart Rosenberg  
som centralgestalt. Lennart byggde den legendariska sumpen Altai och  
seglade till Estland med strömming.  Och många är de historier som  
Lennarts seglatser gett upphov till. I följande generation togs  
holmen över av syskonparet Selim och Nanny Rosenberg och det var  
under deras tid som båtturismen tog fart på allvar. Bland andra  
president Relander med följe besökte regelbundet holmen.
I dag är det släkten Andersson, Alf Andersson och hans far Anders som  
bor på holmen och gästfritt tar emot båtfolk från när och fjärran.
Livet i skärgården har aldrig varit lätt, Monica Bäckström har  
utblick över drygt 200 år skärgårdsliv; från början tillverkades allt  
på holmen och fisket var helt avgörande för överlevnaden, nu finns  
alla moderna bekvämligheter också här men havet och vädergudarna styr  
fortfarande människornas liv.
***
Herrgårdar och rusthåll i Helsingforstrakten
Lönnqvist, Bo

I text och bild presenterar Bo Lönnqvist och Katja Hagelstam (foto)  
herrgårdar och större bondgårdar som finns i eller nära Helsingfors.  
Många av gårdarna är kända åtminstone till namnet eftersom hela  
stadsdelar har uppkallats efter dem: Munksnäs, Nordsjö gård, Botby  
och Degerögård för att nämna några. Kända släkter är knutna till  
gårdarnas historia, Cronstedt på Hertonäs, Borgström på Östersundom,  
Standertskjöld på Elfvik och Ramsay på Munksnäs gård. En del av  
gårdarna är i privat ägo, på vissa bedrivs fortfarande jordbruk.  
Många är öppna för allmänheten som museer, restauranger etc.
Hur tedde sig livet på gårdarna under deras glansdagar? Vad har  
miljöerna, tidsandan, släkterna och symbolerna att säga oss sentida  
inbyggare? Bland annat om detta berättar Bo Lönnqvist idérikt,  
kunnigt och späckat med roliga anekdoter – kulturhistoria när den är  
som bäst.
Boken är en utökad och till stora delar helt omskriven nyutgåva av  
Gamla gårdar i Helsingforstrakten (1995). Bilderna (foto: Katja  
Hagelstam) och formgivningen är helt förnyade.

***
Rampljus
Caj Ehrstedt, ett konstnärsliv
Nystén, Leif

Caj Ehrstedts musikaliska intresse och begåvning gav sig till känna  
redan i barndomen hemma i Kimito. Men det var egentligen redan under  
studieåren vid lärarseminariet i Nykarleby på 1950-talet som  
musikintresset vaknade på allvar. Som nybliven folkskollärare valde  
Caj att fortsätta studierna vid sidan av lärarjobbet. Inom loppet av  
fem år hade Caj sadlat om och blivit professionell operasångare med  
engagemang i Stockholm, Göteborg och Oslo.
Under sitt liv i rampljuset har Caj framträtt i ett hundratal opera-,  
oratorie-, och passionsroller, men också med den centrala romans- och  
liedrepertoaren. Efter pensioneringen från operan i Oslo år 1991  
flyttade Caj med hustru Eva till Ekenäs i Västnyland där han har  
fortsatt sin aktiva musikerbana mest som körledare, organisatör och  
pedagog.

Leif Nystén framställer Caj Ehrstedts liv i rampljuset dels via  
intervjuer, dels på basis av flera hundra pressklipp. Texten varvas  
med illustrationer både ur Ehrstedts familjearkiv och andra dokument.

***
Kartanot ja rusthollit Helsingin seudulla
Lönnqvist, Bo

Komeassa kuvateoksessaan professori Bo Lönnqvist esittelee  
kolmisenkymmentä pääkaupunkiseudun herraskartanoa ja rusthollia.  
Kullakin tilalla on oma luonteensa, historiansa, asujansa, tarinansa.  
Lukijan silmiin avautuu eloisa kavalkadi säätyläiselämästä ennen ja
nyt. Osa kartanoista on yhä yksityisomistuksessa, osa  
viljelystiloina. Suurin osa on kuitenkin sopeutunut ajan henkeen ja  
toimii edustustiloina, ravintoloina, vanhainkoteina ja  
ympäristökeskuksina. Uusista tehtävistään huolimatta – tai niiden  
vuoksi – ne kertovat katoavista kulttuuriarvoista. Miten näissä  
kartanoissa ennen elettiin? Kuinka nuo viehkeät miljööt ovat  
syntyneet? Mitä sanottavaa maisemalla, ajalla, ihmisellä, suvulla ja  
symboliikalla on meille, nykyajan ihmisille? Lukija saa tietoa ja  
tunnelmia vanhoista ihanteista ja ajattelutavoista, jotka yhä  
leijuvat kartanoiden ja rusthollien liepeillä.

***