[H-verkko] Arvosteltavaksi: SLS:s 2017 böcker

[Tapio Onnela]

Agricola - Suomen historiaverkko tarjoaa kirjoja arvosteltavaksi Agricolan kirja-arvostelujulkaisuun (ISSN 1796-704X) Jos haluat saada kirjasta arvostelukappaleen, lähetä sähköpostia  osoitteeseen: <agricolan.arvostelut at gmail.com>, jossa ilmoitat kirjan  nimen ja kustantajan sekä postiosoitteesi (maaposti!). Tiedot toimitetaan kustantajalle, joka lähettää sinulle kirjan. Perustele lyhyesti miksi juuri sinä haluaisit arvostella kyseisen  kirjan.
***

ZACHARIAS TOPELIUS
NATURENS BOK OCH BOKEN OM VÅRT LAND
Magnus Nylund

Läseböckerna Naturens Bok (1856) och Boken om Vårt Land (1875) lästes av Finlands skolbarn, både svensk- och finskspråkiga, från 1850-talet till 1950-talet. De hade stor betydelse för uppfattningen om Finlands historia och medverkade till att forma en nationell identitet och självkänsla. Topelius pedagogiska plan och unika författarröst bidrog till den långa användningen i skolorna.

I Naturens Bok, som lästes efter abc-boken, presenterar Topelius naturens mångfald för de unga läsarna. I Boken om Vårt Land tar han upp Finlands geografi, folket, den finska folkdiktningen och Finlands historia i korta kapitel för tio- till tolvåringar. Gud och fosterlandet är den värdegrund Topelius och folkskolan byggde på. Hans syn på medborgarnas rättigheter och skyldigheter är tidlös, och boken fick stor betydelse för den nationella självförståelsen. Utgivare är Magnus Nylund, under medverkan av Håkan Andersson, Pia Forssell och Henrik Knif.

Naturens Bok och Boken om Vårt Land är del XVII i den vetenskapliga utgåvan Zacharias Topelius Skrifter.
***
BRÖDERNA VON WRIGHTS VÄXTER
Bertil Nordenstam



I Bröderna von Wrights växter publiceras för första gången femtiosju originalakvareller av Magnus, Wilhelm och Ferdinand von Wright. Konstnärsbröderna anses vara sin tids främsta inom fågel- och naturmåleriet i Norden.

Växtplanscherna försvann 1849, bland pressade växter i Naturhistoriska riksmuseets nordiska herbarium i Stockholm, och glömdes bort. Det kom att ta över hundra år innan botanikern Bertil Nordenstam återfann brödernas detaljrika illustrationer. De var ursprungligen avsedda att publiceras i planschverket Svensk botanik (1802–1843).

Denna bok är en fristående avslutning på serien Svensk botanik, och utkommer med en inledning och tillhörande växtbeskrivningar.

***
JUHA BÄCKMAN, JARNO KOIVUMÄKI, NIKOLAI MARSCHAN
MANNERHEIMS ADJUTANT

Minnen av O.R. Bäckman

Överste Osvald Rafael Bäckman tjänstgjorde som yngre adjutant för marskalken av Finland, friherre Gustaf Mannerheim från 1942 till 1946. Under fortsättningskriget och under Mannerheims tid som president fick Bäckman observera Mannerheim på nära håll och tidvis fick han också se glimtar av mannen bakom den offentliga bilden. Bäckman behöll kontakten med marskalk Mannerheim även efter att han avgått som president, och blev den första intendenten för Mannerheim-museet.

På ett distingerat och respektfullt sätt berättar Bäckman om sina personliga erfarenheter i Mannerheims närhet, erfarenheter som också belyser marskalk Mannerheims privata liv. Boken är rikt illustrerad, bland annat med fotografier ur Mannerheims privata album, och innehåller också uppgifter om hans släktbakgrund.
***
HISTORISKA OCH LITTERATURHISTORISKA STUDIER 92

Frågor kring nationalism och identitet är spår som följs i årets HLS, i artiklar kring Lars Huldéns poesi, finländsk högerextremism, kanonisk dialog mellan J.L. Runeberg och Juhani Aho, receptionen av Gunnar Björling och Karl H. Wiiks syn på det finländska inbördeskriget. Därtill finns artiklar om Torsten Söderhjelm och hans närmaste krets i Florens samt postmodernism och parodi i romaner av Monika Fagerholm. I HLS ingår också essäer och Kjell Westös festtal från SLS årshögtid.
***
MÅNGA KROKAR I LÅNGDANSEN
Finlandssvenska ordspråk och talesätt
Carola Ekrem

”Var skulle sleven vara om inte i grytan”, ”Bättre rätt och slätt än illa krusat”, ”Tok gjorde som galen bad” och ”Där geten är bunden gnagar den”. Dessa och ett stort antal andra finlandssvenska ordspråk och talesätt hittar du i Många krokar i långdansen. Materialet har delats in i ett fyrtiotal tematiska helheter som ”Vår herre och djävulen”, ”Snålheten, slöseriet och generositeten”, ”Bättre si än så” och ”Djuren i ordstäven”. Läsaren får också veta hur ett visst ordspråk använts på olika orter i Svenskfinland, från Österbotten till östra Nyland och Åland. Även om många ordspråk förknippas med äldre tider är de fortfarande populära i dag, både i tal och i skrift.

Boken bygger på källmaterial ur Svenska litteratursällskapets arkiv, och största delen av talesätten är upptecknade mellan 1880 och 2005. I kommentardelen beskrivs ordspråkens historia och utgåvan illustreras med fyndiga teckningar av Bosse Österberg.

***
SPRÅK I SKOLA OCH SAMHÄLLE
Marika Tandefelt

Den här volymen i bokserien Svenskan i Finland − i dag och i går handlar om språket i samtida finlandssvensk prosa och press. Den inleds med en översiktsartikel som presenterar finlandssvenska särdrag som brukar förekomma i sakprosa.

Under en stor del av 1900-talet har kritiker och läsare reagerat på språket i finlandssvensk skönlitteratur, och ibland har debatten varit hetsig. Det fullständigt korrekta språket kan inte återge den finländska verkligheten där dialekt, slang, finska och andra språk förekommer sida vid sida med standardspråket. Jakten på finlandismerna i prosan är över, men författarnas medvetna språkarbete fortgår.

Det finlandssvenska medielandskapet är än så länge rikt, och mediekonsumtionen har stor betydelse för både språket och identiteten. Det är medierna som sätter ord på en föränderlig verklighet, och journalisternas språk har betydelse för läsarna och lyssnarna. I volymen ingår kapitel om finlandssvenska medier ur olika synvinklar: hur finlandssvenskarna väljer de medier de vill följa, hur språkarbetet på redaktionerna går till, hur mediespråkvården är organiserad och hur journalisterna slipar sitt språk. Frågan om vilka tidningar som har flest finlandismer både ställs och besvaras.

***
ÖPPET FALL
Finlands historia som möjligheter och alternativ 1417–2017
Nils Erik Villstrand, Petri Karonen

Finlands historia skrivs ofta utifrån det titthål som den 6 december 1917 erbjuder. Historien formar sig då till en berättelse om en nationell självständighet som omöjlig att stoppa söker sin väg genom seklerna. Allt som verkar peka mot detta mål blir viktigt, allt annat ses som återvändsgränder eller oväsentligheter. I Öppet fall är den bärande tanken en annan. Här granskar sju historiker val och alternativ i Finlands historia utgående från året sjutton i varje sekel, med början i medeltidsåret 1417 och fram till nutid. Vad hade hänt, hur skulle framtiden ha format sig om ett annat alternativ hade valts bland dem som stod till buds? Människor i alla tider delar erfarenheten av en öppen framtid – historien som ett drama utan manuskript.
***
FÖRESTÄLLDA FINLANDSSVENSKHETER
Intersektionella perspektiv på det svenska i Finland
Blanka Henriksson, Andreas Häger, Sven-Erik Klinkmann

Vad är det svenska i Finland? Finns det en normativ finlandssvenskhet? I Föreställda finlandssvenskheter undersöker åtta författare med bakgrund i folkloristik, sociologi och geografi hur det finlandssvenska gestaltas i tidningsdebatt, webbdiskussioner och läroböcker i historia. Gemensamt för analyserna är synen på begreppet makt och det intersektionella perspektivet, där kategorier som kön, klass och etnicitet möts.

Författarna visar hur debatter som till synes handlar om till exempel spinnfiske, förbud mot snus eller religiositet i Österbotten, utvecklas till argumentation kring språklig och regional identitet. Debatterna kan också ses som strategier för finlandssvenskarna att hantera sin minoritetsställning. Ett exempel är finlandssvenska organisationer som i politiska sammanhang profilerar sig som toleranta för att skapa en positiv bild av sig själva och finlandssvenskarna.

***
HUOMIO! Uusia arvostelukappaleita toimitetaan vain niille jotka ovat  vanhat arvostelunsa kirjoittaneet. Kirjoista on kova kysyntä, jos et  saa arvosteluasi kirjoitettua lähetä saamasi arvostelukappale  Agricolan toimitukseen jotta sitä voitaisiin tarjota uudelleen  arvosteltavaksi. Kirja-arvostelun voi julkaista lisäksi muussakin  julkaisussa ja muualla julkaistun arvostelun voi julkaista myös  Agricolassa.  Liitä valmis arvostelusi suoraan sitä varten tehtyyn lomakkeeseen  Agricolan sivulle: http://agricola.utu.fi/julkaisut/kirja-arvostelut/  josta se lähetetään ensin Agricolan toimittajalle, joka tarkistaa ja  julkaisee arvostelun. Arvostelu lähtee sen jälkeen H-verkko ja Kultut- listan tilaajille sähköpostina. Arvostelu tallentuu "Agricolan kirja- arvostelut" julkaisun sivulle: http://agricola.utu.fi/julkaisut/kirja- arvostelut/.
-------------- next part --------------
An HTML attachment was scrubbed...
URL: <http://lists.utu.fi/pipermail/h-verkko/attachments/20171027/999cb49c/attachment-0001.html>