[H-verkko] Arvosteltavaksi: Svenska litteratursällskapet i Finland, syksyn 2014 kirjoja

[Tapio Onnela]

Agricola - Suomen historiaverkko tarjoaa kirjoja arvosteltavaksi  Agricolan kirja-arvostelujulkaisuun (ISSN 1796-704X)
Jos haluat saada kirjasta arvostelukappaleen, lähetä sähköpostia  osoitteeseen: <agricolan.arvostelut at gmail.com>, jossa ilmoitat kirjan  nimen ja kustantajan sekä postiosoitteesi (maaposti!). Tiedot toimitetaan kustantajalle, joka lähettää sinulle kirjan. Perustele lyhyesti miksi juuri sinä haluaisit arvostella kyseisen  kirjan.
***
Historiska och litteraturhistoriska studier 89
Thylin-Klaus, Jennica; Tidigs, Julia (red.)
 
100-årsminnet av Tove Janssons födelse uppmärksammas med artiklar av Sirke Happonen och Björn Sundmark samt med essäer av Maria Antas, Tuula Karjalainen och Boel Westin. Claes Ahlund behandlar i en artikel Joel Rundt som österbottnisk naturdiktare. Tarja-Liisa Luukkanen studerar i sin artikel de svenskspråkiga teologerna i Lördagssällskapet och deras plats i den teologiska lärdomshistorien. Krister Nordberg behandlar i en essä på vilket sätt föreningen mellan Sverige och Norge 1814 skildrades i dikter. I föredraget från litteratursällskapets årsfest uppmärksammar Clas Zilliacus 100-årsminnet av författaren Guss Mattssons död. Från och med i år publiceras i HLS dels artiklar som har genomgått extern sakkunniggranskning, dels essäer.
 
****
Mäkelä Tomi
Friedrich Pacius. Ein deutscher Komponist in Finnland.
Mit einer Edition der Briefe und Tagebücher von Silke Bruns
 
Fredrik Pacius, violinist, kompositör och dirigent av nordtysk härkomst, var en central gestalt i finländskt musikliv under 1800-talet och tonsatte bl.a. den finska nationalhymnen. Tomi Mäkeläs studie av Pacius liv och verk, tidigare utgiven av SLS i svensk översättning, utkommer nu på originalspråket tyska. Boken innehåller också en kommenterad utgåva av Pacius efterlämnade skrifter – dagböcker, brev och andra värdefulla dokument – som är betydligt mer omfattande än det urval som presenterades i den svenska upplagan.
Boken utges i samarbete med Georg Olms Verlag.
 
 
****
EKREM, CAROLA; GUSTAVSSON, PAMELA; HAKALA, PETRA & KORHONEN, MIKAEL
 
Arkiv, minne, glömska. Arkiven vid Svenska litteratursällskapet i Finland 1885–2010
490 s., inbunden, 2014

Dokumentationen av det svenska kulturarvet i Finland har varit en
av hörnstenarna i Svenska litteratursällskapet sedan starten 1885. Arkiv, minne glömska är historien om hur arkivet har skapats och utvecklats, hur traditions- och språkmaterial har samlats in och hur historiska och litteraturhistoriska samlingar har tillförts genom donationer och förvärv.
Boken visar hur vetenskapliga och ideologiska överväganden, personliga intressen och sociala kontakter – ibland även schismer – har bidragit till att forma arkivet och påverka den bild arkivmaterialet ger av den svenska kulturen i Finland. Principiella beslut har styrt valet av teman i stort. I praktiken har arkivarier, insamlare, meddelare och donatorer ställts inför konkreta frågor om vad som ska samlas in och sparas. Svaren har skapat den kulturskatt som finns i dag och gett oss en källa till vårt gemensamma minne, men också bidragit till att somligt fallit i glömska.
I boken presenteras Historiska och litteraturhistoriska arkivets, Folkkultursarkivets och Språkarkivets historia från Svenska litteratursällskapets första år fram till i dag. Även de många personerna bakom samlingarna uppmärksammas.
****
WASSHOLM, JOHANNA
Svenskt, finskt och ryskt. Nationens, språkets och historiens dimensioner hos E.G. Ehrström 1808–1835
 217 s., Häftad, 2014 

Eric Gustaf Ehrström (1791–1835) var lektor i ryska vid akademin i Åbo och blev kyrkoherde i S:t Katarina svenska församling i S:t Petersburg. Han var en av de tidigaste förespråkarna för finskan som nationalspråk men hävdade också att kunskaper i ryska var en nationalnödvändighet i Finland. I det mångspråkiga S:t Petersburg såg han det däremot som sin uppgift att försvara det svenska modermålet.
Vad beror det på att en individ i olika situationer betonar det nationella på olika sätt? Hur byggs egentligen nationella identiteter upp? Utifrån begreppet identifikation undersöker Johanna Wassholm hur E.G. Ehrström under olika tider och i olika roller såg på finskt, svenskt och ryskt samt på förhållandet mellan språk, nation och historia. Särskilt aktuella blev de här frågorna efter 1809 när Finland skildes från Sverige och blev en del av det stora ryska imperiet. Vad var det storfurstendömet Finland och dess invånare egentligen blev?
****
MARANDER-EKLUND, LENA
Att vara hemma och fru. En studie av kvinnligt liv i 1950-talets Finland
 296 s., häftad, 2014

”Men jag hade minst lika mycket jobb som andra människor. Det var inte fråga om det. Att inte låg jag där och läste romaner.”
Så beskriver en kvinna livet som hemmafru med många barn på 1950-talet i Lena Marander-Eklunds nya bok Att vara hemma och fru. Hushållsarbetet var tyngre och barnomsorgen mindre utvecklad än i dag, vilket gjorde det svårt att förena förvärvsarbete med rollen som mor eller husmor. Ofta togs det för givet att kvinnan skulle sluta förvärvsarbeta när hon gifte sig eller blev gravid, för att helt kunna koncentrera sig på att skapa ett gott hem för familjen. Vid sidan av den hårt arbetande kvinnan möter vi i boken också andra bilder av hemmafrun, såsom representationshustrun, som förväntades ”hålla hov med fina middagar […] alltid se vacker ut, vara positiv”. Under 1960- och 1970-talen ifrågasattes dock uppfattningen att kvinnans plats var i hemmet, vilket ställde hemmafruarnas livsval i ett nytt ljus.
Lena Marander-Eklund utgår från kvinnornas egna berättelser, där såväl positiva som negativa sidor av livet som hemmafru träder fram. Hon visar samtidigt hur berättelserna speglar och kommenterar samhällsutvecklingen och tidens normer och ideal. Teman som behandlas är synen på moderskap och barnuppfostran, kvinnors utbildning och arbete, hemarbetet och idén om den professionella husmodern samt relationen till maken och dennes roll som familjeförsörjare.
***
LAITINEN, NELLY; LINDHOLM, PIA (RED.)
 
Krigets barn. I Finland - till Sverige
110 s., häftad, 2014  
 
Boken Krigets barn synliggör krigets vardag 1939–1945 så som finländska barn upplevde den. Skoluppsatser, dagboksanteckningar, brev, teckningar, tidningsurklipp och fotografier ger en autentisk inblick i de krigstida barnens tankar, känslor och upplevelser.
Krigets barn är en arkivpedagogisk arbetsbok med material som beskriver krigets vardag, evakueringarna, arbetsplikten, det frivilliga arbetet och barnförflyttningarna under krigstiden 1939–1945. Boken består av delarna I Finland och Till Sverige och beskriver t.ex. hur det kändes för barn att sitta i skyddsrum under flyglarm eller att resa med tåg undan kriget till Sverige.
***
HUOMIO! Uusia arvostelukappaleita toimitetaan vain niille jotka ovat  vanhat arvostelunsa kirjoittaneet. Kirjoista on kova kysyntä, jos et  saa arvosteluasi kirjoitettua lähetä saamasi arvostelukappale  Agricolan toimitukseen jotta sitä voitaisiin tarjota uudelleen  arvosteltavaksi. Kirja-arvostelun voi julkaista lisäksi muussakin  julkaisussa ja muualla julkaistun arvostelun voi julkaista myös  Agricolassa.
 
Liitä valmis arvostelusi suoraan sitä varten tehtyyn lomakkeeseen  Agricolan sivulle: http://agricola.utu.fi/julkaisut/kirja-arvostelut/  josta se lähetetään ensin Agricolan toimittajalle, joka tarkistaa ja  julkaisee arvostelun. Arvostelu lähtee sen jälkeen H-verkko ja Kultut- listan tilaajille sähköpostina. Arvostelu tallentuu "Agricolan kirja- arvostelut" julkaisun sivulle: http://agricola.utu.fi/julkaisut/kirja- arvostelut/.