[H-verkko] Arvosteltavaksi: SLS:n syksyn 2012 kirjoja

[Tapio Onnela]

Agricola - Suomen historiaverkko tarjoaa kirjoja arvosteltavaksi   
Agricolan kirja-arvostelujulkaisuun (ISSN 1796-704X)
Jos haluat saada kirjasta arvostelukappaleen, lähetä sähköpostia   
osoitteeseen: <agricolan.arvostelut at gmail.com>, jossa ilmoitat kirjan   
nimen ja kustantajan sekä postiosoitteesi (maaposti!). Tiedot  
toimitetaan kustantajalle, joka lähettää sinulle kirjan. Perustele  
lyhyesti miksi juuri sinä haluaisit arvostella kyseisen  kirjan.

***
Villstrand, Nils Erik

Valtakunnanosa. Suurvalta ja valtakunnan hajoaminen 1560-1812

Valtakunnanosa käsittelee Suomen historiaa Eerik XIV:n noususta  
hallitsijaksi ja Ruotsin alkavasta itämerenvallasta 1560 vuoden 1812  
Turun kokoukseen. Kirja koskettelee Suomen historian keskeisiä  
kysymyksiä: yhteiskunnan eliittiä ja sen asteittaista  
ruotsalaistumista, rahvaan elämää ja kielioloja, esivallan ja  
alamaisten kohtaamista sekä kirkkoa välittävänä tekijänä. Päätösluvut  
paneutuvat Suomen sodan aikaan, vuoden 1809 rauhantekoon ja siihen,  
miten suomalaiset suhtautuivat ruotsalaisen esivallan vaihtumiseen  
venäläiseksi. Valtakunnanosa on monipuolinen ja eloisa synteesi, joka  
taitavasti soveltaa sekä vanhaa että uutta tutkimusta ja luo uusia  
näköaloja ja tuloksia. Kirja on toinen neljän teoksen sarjassa, joka  
käsittelee ruotsalaisuutta Suomen historiassa. Sarjan ensimmäinen osa,  
Kari Tarkiaisen Sveriges Österland. Från forntiden till Gustav Vasa  
(2008) ilmestyi suomeksi vuonna 2010 nimellä Ruotsin Itämaa.  
Esihistoriasta Kustaa Vaasaan (tekijän suomentama).

Nils Erik Villstrand (s. 1952) on vuodesta 2000 lähtien ollut Åbo  
Akademin Pohjoismaiden historian professori. Villstrandin tuotantoon  
kuuluvat väitöskirja Anpassning eller protest (1992) ja Landet  
annorlunda (2002), joka käsittelee Pohjanmaan historiaa. Hän kirjoitti  
suurvalta-ajan osuuden teoksessa Finlands historia 2 (1993) ja  
suurvalta-ajan poliittisesta kulttuurista teokseen Signums svenska  
kulturhistoria (2006). Vuonna 2011 hän julkaisi teoksen Sveriges  
historia 1600-1721 ja tänä syksynä on ilmestynyt Furstar och folk i  
Åbo 1812.

******
Huvudstaden kring sekelskiftet 1900

Hur såg Helsingfors ut kring sekelskiftet 1900? Vilka stadsdelar och  
gator såg likadana ut som i dag, och vilka har förändrats så mycket  
att man knappt känner igen dem?

I denna bok presenteras ett urval fotografier ur Svenska  
litteratursällskapets arkiv. Största delen av dem är tagna av  
amatörfotografer under tidsperioden 1880-1910-talet. Tillsammans med  
bilderna återges även brottstycken ur samtida skönlitterära  
Helsingforsskildringar. Fotografierna och citaten bildar helheter, som  
fångar stämningar och detaljer av det urbana livet. Esplanaden och  
kvarteren kring Salutorget är självklara motiv, men också hoppbacken i  
Alphyddan, taken över Rödbergen och isbjörnsburen på Högholmen återges  
i ord och bild.

I boken ingår även en artikel av Laura Kolbe, professor i Europas  
historia vid Helsingfors universitet, som belyser utvecklingen av  
Helsingfors och förankrar bilderna och citaten i deras historiska  
kontext.

  *********

Villstrand, Nils Erik Furstar och folk i Åbo 1812

I augusti 1812 möttes Alexander I och Karl Johan i Åbo och kom här  
överens om hur de tillsammans skulle bekämpa Napoleons stora armé.  
Mötet hade betydelse för hela Europas framtid och blev en hörnsten i  
"1812 års politik". Samtidigt blev det också ett känsloladdat möte  
mellan furstar och folk, och det var den svenske kronprinsen som  
väckte stadsbornas stora nyfikenhet. Fanns det också politiska  
förväntningar på Karl Johan i en storpolitisk situation då allt  
verkade vara öppet och ingenting omöjligt? Var han den som skulle  
åstadkomma att riket blev helt igen, tre år efter rikssprängningen?

****
Georg August Wallin

Skrifter 3 Kairo och resan till Övre Egypten 1844-1845

Utgivare Kaj Öhrnberg & Patricia Berg

Språkstudier i Kairo och en resa längs Nilen till Övre Egypten  
beskrivs i orientalisten och forskningsresanden G.A. Wallins brev och  
dagböcker i detta tredje band av utgåvan. Syftet med

Wallins forskningsresa var att studera bl.a. arabiska dialekter och  
stamförhållanden, men under Nilfärden fick han upp ögonen också för  
det forna Egypten. Med på resan var även den österrikiske  konstnären  
Hubert Sattler som tecknade och målade de fornlämningar som Wallin  
beskrev i ord.

***
Johan Wrede

Tikkanens blick.
En essä om Henrik Tikkanens författarskap, livsöde och personlighet   
Henrik Tikkanens strävan att som författare ingripa i sina egna och  
samtidens trauman och livsvillkor  är ett genomgående tema i denna  
bok. Johan Wredes mångåriga vänskap med svågern Tikkanen bildar fond i  
analysen och tillför också unik kunskap om författarskapet. Olyckliga  
uppväxtförhållanden och kriget satte djupa spår i författarskapet,  
vilket ses som en "serie språkakter med vilkas hjälp han sökte värja  
sin väg genom livet".

***
Vi skildes ej åt utan liten rörelse ...

Mikael Hisingers resedagbok från Europa 1783-1784
Utgivare Jouni Kuurne

Den unge fortifikationsofficeren Mikael Hisinger begav sig på en  
studieresa till kontinenten tillsammans med officerskollegan Carl  
Råbergh 1783. Deras främsta uppgift under sin grand tour var att  
studera befästningsverk, men de bekantade sig också med järnbruk,  
civil arkitektur, antik konst och trädgårdar. En av de starkaste  
upplevelserna verkar ha varit parken på Ermenonville utanför Paris,  
anlagd i den nya engelska stilen. En del av intrycken från resan  
skulle Hisinger senare omsätta i praktiken på Fagervik i Västra  
Nyland, där han blev brukspatron efter sin far och bl.a. anlade en  
park i engelsk stil.

***

Gustav Björkstrand
Jacob Tengström. Universitetsman, kyrkoledare och nationsbyggare

Den mångsidige professorn och ärkebiskopen Jacob Tengström (1755-1832)  
har satt spår inom en mängd olika områden som universitets-, skol-,  
kyrko-, och förvaltningshistoria. Gustav Björkstrands biografi är den  
första samlade bilden av hans liv och verksamhet. Utifrån ett rikt  
källmaterial beskriver Björkstrand Tengströms bakgrund och uppväxt,  
hans nätverk och olika roller inom skiftande verksamheter, bl.a. hans  
betydande insatser inför och under lantdagen 1809.


***

Anders Chydenius samlade skrifter 1 (1751-1765)
Utg. Maren Jonasson & Pertti Hyttinen

Kyrkoherden i Karleby Anders Chydenius (1729-1803) var en föregångare  
för de demokratiska idéerna i Norden. Han försvarade såväl frihandel  
och näringsfrihet som tjänstehjonens rättigheter, och han arbetade för  
utvidgad yttrande- och religionsfrihet. Anders Chydenius samlade  
skrifter är en vetenskaplig utgåva av hela hans skriftliga  
kvarlåtenskap. I den första av fem delar möter vi bl.a. den unge  
studenten Chydenius som poet och senare den politiske ordvirtuosen vid  
riksdagen 1765.


***

Lari Assmuth, Anne-May Berger, Nora Ervalahti & Marika Rosenström (red.)
Helsingfors i ord och bild

Stadens invånare och stadslivet står i centrum i denna bok som SLS ger  
ut för att uppmärksamma att Helsingfors firar 200 år som huvudstad.  
Bilderna, som är hämtade ur SLS arkiv, är från tiden 1890-1910 och är  
tagna av bl.a. amatörfotograferna Gustaf Sandberg, Karl Konrad  
Meinander och Frans Nyberg, men även av professionella fotografer som  
Karl Emil Ståhlberg. Fotografierna kombineras med citat ur samtida  
skönlitterära Helsingforsskildringar och boken inleds med en artikel  
av Laura Kolbe.

***
Carola Ekrem, Pamela Gustavsson, Petra Hakala & Mikael Korhonen

Arkiv, minne, glömska. Arkiven vid Svenska litteratursällskapet i  
Finland 1885-2010
  I boken presenteras arkivens historia från SLS första år fram till i  
dag. Insamlingslinjer och professionaliseringen av arkivverksamheten  
står i fokus.
Även de många personerna bakom samlingarna uppmärksammas.
***
Gabriel Bonsdorff
Om sättet att anlägga en Köks-Trädgård för Husbehof
Utg. Irma Lounatvuori

Gabriel Bonsdorff, professor vid Kungliga Akademin i Åbo, hade en stor  
köksträdgård på sin gård

Brinkhall utanför Åbo. För att främja trädgårdsodlingen bland stadsbor  
och allmoge skrev han 1804 denna lilla handbok, där han beskriver en  
mängd köksväxter: bladväxter av olika slag, flera kålsorter,  
rotfrukter, baljväxter, lökar och kryddörter. Han ger odlingsråd och  
anvisningar om hur skörden kan tas till vara och användas i köket. Den  
lilla handboken delade han ut till dem som köpte frön från hans  
trädgård, och råden i boken är gångbara än i dag.
***

Anita Schybergson
Adonis och Aallotar
Finländska fartygsnamn 1838–1938

Att fartyg har namn är mer eller mindre självklart. Men varifrån  
kommer fartygsnamnen? Finns det något mönster i mångfalden, finns det  
vissa namn som återkommer och vad betyder namnen? Boken lyfter fram  
det namnskick som varit i bruk i namngivningen av fartyg i Finland  
under perioden 1838–1938, en skiftesrik period av sjöfartens historia.  
Det centrala i undersökningen är namnen i kuststädernas  
handelsflottor, men även namnen på lantmannafartygen i skärgården från  
ungefär samma tid behandlas

***
Anna-Maria Åström & Jonas Lillqvist (red.)
Stadens hjärta
Täta ytor och symboliska element i nutida nordiska städer

En antologi om stadslivets förvandling i tio nordiska städer under  
slutet av 1900-talet och fram till i dag. Författarna närmar sig ämnet  
från ett etnologiskt perspektiv där stadsbornas tolkningar och  
berättelser bildar en viktig utgångspunkt. Bland annat ger Anna-Maria  
Åström en överblick av centrumlivets förvandlingar i Helsingfors från  
tidig efterkrigstid fram till i dag, där hon lyfter fram utvecklingen  
av en ny stadskultur under 1990-talet. I andra bidrag diskuteras  
nordiska storstäder som Göteborg och Oslo, men också små och  
medelstora städer i Finland: Lovisa, Borgå, Ekenäs, Jyväskylä, Åbo,  
Jakobstad och Karleby. I artiklarna visas hur det urbana rummet skapas  
dels genom planläggning

***
HUOMIO! Uusia arvostelukappaleita toimitetaan vain niille jotka ovat   
vanhat arvostelunsa kirjoittaneet. Kirjoista on kova kysyntä, jos et   
saa arvosteluasi kirjoitettua lähetä saamasi arvostelukappale   
Agricolan toimitukseen jotta sitä voitaisiin tarjota uudelleen   
arvosteltavaksi. Kirja-arvostelun voi julkaista lisäksi muussakin   
julkaisussa ja muualla julkaistun arvostelun voi julkaista myös   
Agricolassa.

Liitä valmis arvostelusi suoraan sitä varten tehtyyn lomakkeeseen   
Agricolan sivulle: http://agricola.utu.fi/julkaisut/kirja-arvostelut/   
josta se lähetetään ensin Agricolan toimittajalle, joka tarkistaa ja   
julkaisee arvostelun. Arvostelu lähtee sen jälkeen H-verkko ja Kultut-  
listan tilaajille sähköpostina. Arvostelu tallentuu "Agricolan kirja-  
arvostelut" julkaisun sivulle: http://agricola.utu.fi/julkaisut/kirja-  
arvostelut/.