[Dino] SprXkfrXgan
Satu Gröndahl
satu.grondahl at multietn.uu.se
Wed Nov 4 17:40:51 EET 2009
Hej alla,
precis som Raoul understryker, menar även jag att det är kommunikationen som är viktigast i sammanhanget. Som jag skrev i mitt tidigare meddelande menar jag att vi kunde förespråka flerspråkighet snarare än enspråkighet.
Bästa hälsningar
Satu
Dear friends,
as Raoul emphasizes, even I think that it is of outmost importance that we are able to communicate with each other on our mailinglist. As I mentioned, I would like to suggest that we use multilingual strategies, rather than monolingual.
Best
Satu
Terve kaikki,
kuten Raoul painottaa, minustakin kommunikaation toimiminen on tärkeintä sähköpostilistan kielen valinnassa. Kuten kirjoitin edellisessä viestissäni, minusta voisimme suosia listalla monikielisyyttä paremminkin kuin yksikielisyyttä.
Parhain terveisin
Satu
----- Original Message -----
From: Raoul Granqvist
To: Petra Broomans ; Satu GrXndahl ; MalanM at setur.fo ; anitta.viinikka-kallinen at uit.no
Cc: dino at lists.utu.fi
Sent: Wednesday, November 04, 2009 11:15 AM
Subject: Re: [Dino] SprXkfrXgan
Hej igen alla på DINO listan
En räcka intressanta inlägg kring engelskan som 'konferensspråk' visar på förståelse för problemet men ingen försöker sig på en konsekvensanalys av något djupare slag och Satu Gröndahl, i motsats till de andra, tar steget fullt ut i det jag i mitt första inlägg provocerande kallade för den 'koloniala frizonen.' I det här brevet skall jag försöka (och kort) förklara vad jag menar med begreppet.
Jag vill ta exempel ur mitt eget forskningsfält: afrikansk kultur/litteratur, kolonial-postkolonial. Den 'första' generationen afrikanska författare (oftast utbildade vid västerländska missionsskolor och universitet) som gjorde anspråk på en publik utanför sitt språkområde valde att skriva på de koloniala språken. Det kom att betyda flera saker: ett uttunnat, tillrättalagt språk som illa representerade den värld och den 'världsbild' som genererat dem; en anpassning till västerländska retoriska och litterära konventioner som även den förvred den afrikanska 'verkligheten'; parallella självöversättningar som förvandlade texten till en manuell etnografisk skröna för den oinvigde västerländske läsaren, o.s.v. Västerlandet hade fått sitt och var ännu en gång nöjt! 'Se Afrika kan skriva, fast det är ju inte så bra!' Och på vägen fortsatte kolonialiseringen och exotiseringen av kontinenten. Standardiseringen av afrikanska språk fördröjdes och därmed även medialiseringen av det grafiska samtalet. Fast även det fick som resultat att ett hänfört västerland rusade till för studera muntlighet, dans, och konst. Eller vad det trodde vara muntlighet, dans, och konst.
Men det andra fanns även i Afrika från början. Insikten att detta samspel med ett väst i själva verket var en fortsättning och förstärkning av de koloniala banden, trots att kolonialisterna hade rest hem. Man förstod att engelskan 'för hem' Afrika, att 'harmattan' blir 'winter', att det organiska samspelet mellan olika kulturella uttryck spjälks upp i språkmötet, att anpassningen gentemot den västerländske läsaren kunde vara förödmjukande. Och i ett längre perspektiv ett otal domänförluster, bland dem förlusten av afrikanska språk. Så 'enough is enough'. Som ni kanske vet är den kenyanska författaren Ngugi wa Thiong'o den främste förkämpen för användningen av det lokala på alla plan som inringar och omringar språk. Skriv och tala ditt eget språk. Han skriver sedan länge på kikuyu och alltfler afrikanska författare följer i hans spår.
Det är detta som ingår i begreppet 'Diversity'. Ett DINO-nätverk som anser sig ha sin bas i Norden och överger sina språk som meddelandeuttryck till förmån för engelskan är en parodi på sig självt. Vi skall tala och skriva våra egna språk när vi träffas/umgås/grälar/ inom våra institutioner (och precis som Aniitta Viinikka-Kallinen säger har vi nordiska kulturarbetare en viktig funktion att fylla) och de som vill komma till oss och tala med oss skall veta detta, lära sig nordiska språk och när detta inte kan ske, hitta och använda tolk. Och vi kan använda tolkar mellan oss också, om så behövs, precis som även gjordes (vad jag förstått) i Tvärminne! På så sätt behåller vi vår egen integritet. Hur tror ni att de nordiska romerna har klarat av at leva bland oss sedan 1500-talet? Eller är jämförelsen dålig? Att argumentera (som Satu Gröndahl) för engelskan som ett 'first-aid language', 'hjälpspråk', 'apukieli' i ett nordiskt forskarutbyte är i varje fall för mig stötande och bisarrt. Det må sedan även vara okunnigt. Det finns ingen 'länk' som står fri. Vart och ett av de tre orden ovan bär olika associationer -- bara som ett exempel.
Som jag inledde med i mitt första inlägg ser jag samband med övergången till engelska i nordiska sammanhang inte bara som de globaliserande tendenserna till utjämning (globalisering medför även positiva saker). Det faktum att halva finländska regeringen talar engelska med sina (riks)svenska kolleger, att Nordiska Rådet just nu diskuterar engelskans roll, att (riks)svenska journalister vid möte med finskspråkiga människor på gator i Helsingfors inleder samtalet på engelska, att finlandssvenskan nedmonteras, och att det nu finns förslag att ett nordiskt nätverk för kulturarbetare/forskare skall internt kommunicera i första hand på engelska är delar av samma pågående koloniala process. Och ni har säkert andra exempel av liknande slag utifrån era egna landamären och erfarenheter. Jag förespråkar den nordiska mångfalden! Eller väntar vi på och medverkar till att den nordiska författaren väljer engelska som sitt språk! Av praktiska skäl!
Raoul J. Granqvist
----- Original Message -----
From: "Petra Broomans" <p.broomans at rug.nl>
To: "Malan Marnersdóttir" <MalanM at setur.fo>
Cc: <dino at lists.utu.fi>
Sent: Wednesday, October 21, 2009 11:03 PM
Subject: Re: [Dino] Språkfrågan
> Hej!
>
> Jag förstår det som hittills blev sagt om språkfrågan och jag känner mig
> också ambivalent angående engelska som lingua franca.
> Som nordist utanför Norden har jag länge försökt lära mig att uttrycka
> mig på förståelig svenska, har lärt mig att läsa och förstå danska och
> norska. Har även försökt lära lite finska, men det blev bara lite tyvärr.
> På min institution har vi alltid undervisat på 'skandinaviska',
> studenterna skriver sina uppsatser på danska, norska eller svenska.
> Men under de senaste åren har vi också råkat ut för globaliseringen.
> Plötsligt upptäcker man att man ska lära sig ett nytt akademiskt språk:
> engelska, för inte ska man tro att man efter åratal med blicken mot
> norden kan skriva en paper på ordentligt engelska, språket man ibland
> använder när man är på semester.
> Man startar internationaliseringsprojekt, men eftersom inte alla
> deltagare behärskar ett av de nordiska språken blir det engelska.
> Malan och Anne, ni har också varit på vår konferens om kulturförmedling
> och små språkområden i fjol i Groningen och där fick vi också använda
> engelska, vi hade ju forskare från olika små områden, t ex frisiska.
> För man ska ju kunna förmedla sina kunskaper och forskningsresultat och
> därför var vi tvungna att välja ett språk alla kunde förstå. Det var ett
> praktiskt val.
> Ändå ser jag fram emot IASS-konferensen i Lund 2010 där man fortfarande
> kan tala skandinaviska. Jag ser dock att det finns en tendens även där
> att ge föredrag på engelska. Jag hoppas att det är en trend som går
> över. I somras var jag på en annan konferens och där träffade jag en
> utmärkt forskare som kan betraktas som en expert på en av de stora
> nordiska författarna, men denna person har aldrig hållit ett föredrag om
> denna författare på denna berömda författarens eget språk. Någonting som
> förvånar mig, men det visar att man hanterar språkfrågan på olika sätt i
> olika akademiska miljöer.
>
> MEN, jag var på mötet och kan kanske klargöra, om jag som kommer utifrån
> får göra det, hur det blev till. Jag har uppfattat beslutet att man kan
> använda engelska som ett praktiskt beslut. Jag såg det också som ett
> slags 'gentlemen's agreement'. Norden omfattar också Finland där man har
> olika modersmål, som inte tillhör samma språkfamilj.
> Man hade kunnat undvika det genom att från början klargöra att
> 'aspirantdeltagare' borde kunna kommunicera på ett nordiskt språk (dvs.
> danska, norska, svenska), men eftersom inbjudan var på finska, engelska
> och svenska blev det inte någon stor överraskning för mig att det blev
> ganska norr-kosmopolitiskt, men simultanöversättningar (Jenny, bra gjort!)
> Jag hoppas att vi kan lösa det här och att språkfrågan inte blir en
> språkstrid som stänger gränserna.
> Och hade vi inte kommit överens att i förväg skicka en
> sammanfattning/översättning av föredragen i fall de var på ett språk som
> inte alla kan förstå?
>
>
> Hälsningar,
>
> Petra
>
>
> Malan Marnersdóttir schreef:
>
>>Kære allesammen
>>
>>Ligeledes tak til Raoul Granqvist og til Anitta Viinikka-Kallinen. Jeg er fuldstændig enig, men skal nok afstå fra at skrive/tale færøsk i netværket ;o)
>>
>>Jeg ser frem til at mødes og indgå i netværket.
>>
>>Venlig hilsen
>>Malan
>>
>>
>>
>>
>>
>>>>>"Anitta Viinikka-Kallinen" <anitta.viinikka-kallinen at uit.no> 10/16/09 11:03 AM >>>
>>>>>
>>>>>
>>
>>
>>Hej.
>>
>>Tack till Raoul Granqvist för ett intressant inlägg.
>>
>>Språkfrågor är aldrig enkla.
>>
>>Vi som forskar på litteratur och annan kultur,
>>kan se på oss själva som de som också skapar
>>vanor och trender, inte bara följer de
>>existerande. Det är viktigt att ifrågasätta
>>denna kolossala dominansen av engelska språket
>>inom forskningmiljöer. Det är både principiellt
>>och praktiskt viktigt att ha forskningaktivitet
>>på de nationella språken och på minoritetsspråk.
>>Man ska inte överdriva betydelsen av engelskan,
>>det är ingen kung Midas, som förvandlar allting
>>till guld.
>>
>>I DINO:s tillfälle kan man kanske tänka sig, att
>>det är ett nätverk för forskare, som kan nordiska
>>språk. De som inte kan, är väl inte direkt
>>nyckelpersoner inom nordisk kulturforskning.
>>Det är heller inte alltid att kollegial
>>diskussion och mindre forskningsresultat
>>omedelbart ska serveras till sk. internationell
>>publikum. DINO-nätverket kan ses på som ett
>>arbetsforum i Norden med nordiska språk som
>>arbetsspråk, men som någon gång kan ordna t.ex.
>>konferenser och ge ut forskningresultat på
>>engelska. Men att gå över till engelska också på
>>nätverkssamlingar verkar vara överdrivet. Det är
>>otaliga håll som opererar på denna tröttande,
>>ofta sterila seminarengelska, men inte så många
>>som opererar på nordiska språk.
>>
>>En annan sida av saken är, att om man menar man
>>talar och skriver till hela världen, när man
>>yttrar sig på engelska, måste forskaren välja en
>>annan perspektiv, då vet ju inte mottagaren
>>kanske någonting om forskningsobjektet, samhället
>>i fråga, kultur, historia osv. När det gäller
>>vårt nätverk, har vi väl tänkt att fokusera på
>>det nordiska, att hitta andra forskare som
>>arbetar med parallella frågor. Då kan engelskan
>>vara ett hjälpspråk vid behov, inte mera.
>>
>>Med vänliga hälsningar
>>Anitta Viinikka-Kallinen
>>Tromsø
>>
>>
>>
>
>
> --
> Dr. Petra Broomans, UHD/Associate Professor
> Scandinavian Languages and Cultures
> Box 716
> NL-9700 AS Groningen
> Phone: + 31 (0) 50 3637275/5850
> Fax: + 31 (0) 50 3635821
>
> Personal website: www.petrabroomans.net
>
> please consider the environment before printing this email
>
> _______________________________________________
> Dino mailing list
> Dino at lists.utu.fi
> https://lists.utu.fi/mailman/listinfo/dino
------------------------------------------------------------------------------
No virus found in this incoming message.
Checked by AVG - www.avg.com
Version: 8.5.423 / Virus Database: 270.14.24/2449 - Release Date: 10/20/09 18:42:00
-------------- next part --------------
An HTML attachment was scrubbed...
URL: https://lists.utu.fi/pipermail/dino/attachments/20091104/2a230258/attachment-0001.html
More information about the Dino
mailing list