<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN">
<HTML><HEAD>
<META http-equiv=Content-Type content="text/html; charset=iso-8859-1">
<META content="MSHTML 6.00.6000.16939" name=GENERATOR>
<STYLE></STYLE>
</HEAD>
<BODY bgColor=#ffffff>
<DIV><FONT face=Arial size=2>Hej alla,</FONT></DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2>precis som Raoul understryker, menar även jag
att det är kommunikationen som är viktigast i sammanhanget. Som jag skrev i mitt
tidigare meddelande menar jag att vi kunde förespråka flerspråkighet snarare än
enspråkighet.</FONT></DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2>Bästa hälsningar</FONT></DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2>Satu</FONT></DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2>Dear friends,</FONT></DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2>as Raoul emphasizes, even I think that it is of
outmost importance that we are able to communicate with each other on our
mailinglist. As I mentioned, I would like to suggest that we use multilingual
strategies, rather than monolingual.</FONT></DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2>Best</FONT></DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2>Satu</FONT></DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2>Terve kaikki,</FONT></DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2>kuten Raoul painottaa, minustakin kommunikaation
toimiminen on tärkeintä sähköpostilistan kielen valinnassa. Kuten kirjoitin
edellisessä viestissäni, minusta voisimme suosia listalla monikielisyyttä
paremminkin kuin yksikielisyyttä.</FONT></DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2>Parhain terveisin</FONT></DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2>Satu</FONT></DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2></FONT> </DIV>
<BLOCKQUOTE
style="PADDING-RIGHT: 0px; PADDING-LEFT: 5px; MARGIN-LEFT: 5px; BORDER-LEFT: #000000 2px solid; MARGIN-RIGHT: 0px">
<DIV style="FONT: 10pt arial">----- Original Message ----- </DIV>
<DIV
style="BACKGROUND: #e4e4e4; FONT: 10pt arial; font-color: black"><B>From:</B>
<A title=raoul.granqvist@regionline.fi
href="mailto:raoul.granqvist@regionline.fi">Raoul Granqvist</A> </DIV>
<DIV style="FONT: 10pt arial"><B>To:</B> <A title=p.broomans@rug.nl
href="mailto:p.broomans@rug.nl">Petra Broomans</A> ; <A
title=satu.grondahl@multietn.uu.se
href="mailto:satu.grondahl@multietn.uu.se">Satu GrXndahl</A> ; <A
title=MalanM@setur.fo href="mailto:MalanM@setur.fo">MalanM@setur.fo</A> ; <A
title=anitta.viinikka-kallinen@uit.no
href="mailto:anitta.viinikka-kallinen@uit.no">anitta.viinikka-kallinen@uit.no</A>
</DIV>
<DIV style="FONT: 10pt arial"><B>Cc:</B> <A title=dino@lists.utu.fi
href="mailto:dino@lists.utu.fi">dino@lists.utu.fi</A> </DIV>
<DIV style="FONT: 10pt arial"><B>Sent:</B> Wednesday, November 04, 2009 11:15
AM</DIV>
<DIV style="FONT: 10pt arial"><B>Subject:</B> Re: [Dino] SprXkfrXgan</DIV>
<DIV><BR></DIV>
<BLOCKQUOTE dir=ltr style="MARGIN-RIGHT: 0px">
<DIV><FONT size=2><STRONG>Hej igen alla på DINO listan</STRONG></FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG></STRONG></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG>En räcka intressanta inlägg kring engelskan som
'konferensspråk' visar på förståelse för problemet men ingen försöker sig på
en konsekvensanalys av något djupare slag och Satu Gröndahl, i motsats till
de andra, tar steget fullt ut i det jag i mitt första inlägg
provocerande kallade för den 'koloniala frizonen.' I det här brevet skall
jag försöka (och kort) förklara vad jag menar med
begreppet.</STRONG></FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG></STRONG></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG>Jag vill ta exempel ur mitt eget forskningsfält:
afrikansk kultur/litteratur, kolonial-postkolonial. Den 'första'
generationen afrikanska författare (oftast utbildade vid västerländska
missionsskolor och universitet) som gjorde anspråk på en publik utanför sitt
språkområde valde att skriva på de koloniala språken. Det kom att betyda
flera saker: ett uttunnat, tillrättalagt språk som illa representerade den
värld och den 'världsbild' som genererat dem; en anpassning till
västerländska retoriska och litterära konventioner som även den förvred den
afrikanska 'verkligheten'; parallella självöversättningar som förvandlade
texten till en manuell etnografisk skröna för den oinvigde västerländske
läsaren, o.s.v. Västerlandet hade fått sitt och var ännu en gång nöjt! 'Se
Afrika kan skriva, fast det är ju inte så bra!' Och på vägen fortsatte
kolonialiseringen och exotiseringen av kontinenten. Standardiseringen
av afrikanska språk fördröjdes och därmed även medialiseringen av det
grafiska samtalet. Fast även det fick som resultat att ett hänfört
västerland rusade till för studera muntlighet, dans, och konst. Eller vad
det trodde vara muntlighet, dans, och konst.</STRONG></FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG></STRONG></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG>Men det andra fanns även i Afrika från början.
Insikten att detta samspel med ett väst i själva verket var en fortsättning
och förstärkning av de koloniala banden, trots att kolonialisterna hade rest
hem. Man förstod att engelskan 'för hem' Afrika, att 'harmattan' blir
'winter', att det organiska samspelet mellan olika kulturella uttryck
spjälks upp i språkmötet, att anpassningen gentemot den västerländske
läsaren kunde vara förödmjukande. Och i ett längre perspektiv ett otal
domänförluster, bland dem förlusten av afrikanska språk. Så 'enough is
enough'. Som ni kanske vet är den kenyanska författaren Ngugi wa Thiong'o
den främste förkämpen för användningen av det lokala på alla plan som
inringar och omringar språk. Skriv och tala ditt eget språk. Han skriver
sedan länge på kikuyu och alltfler afrikanska författare följer i hans spår.
</STRONG></FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG></STRONG></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG>Det är detta som ingår i begreppet 'Diversity'.
Ett DINO-nätverk som anser sig ha sin bas i Norden och överger sina språk
som meddelandeuttryck till förmån för engelskan är en parodi på sig självt.
Vi skall tala och skriva våra egna språk när vi träffas/umgås/grälar/ inom
våra institutioner (och precis som Aniitta Viinikka-Kallinen säger har vi
nordiska kulturarbetare en viktig funktion att fylla) och de som vill komma
till oss och tala med oss skall veta detta, lära sig nordiska språk och när
detta inte kan ske, hitta och använda tolk. Och vi kan använda tolkar mellan
oss också, om så behövs, precis som även gjordes (vad jag förstått) i
Tvärminne! På så sätt behåller vi vår egen integritet. Hur tror ni att de
nordiska romerna har klarat av at leva bland oss sedan 1500-talet? Eller är
jämförelsen dålig? Att argumentera (som Satu Gröndahl) för engelskan som ett
'first-aid language', 'hjälpspråk', 'apukieli' i ett nordiskt forskarutbyte
är i varje fall för mig stötande och bisarrt. Det må sedan även vara
okunnigt. Det finns ingen 'länk' som står fri. Vart och ett av de tre orden
ovan bär olika associationer -- bara som ett exempel. </STRONG></FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG></STRONG></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG>Som jag inledde med i mitt första inlägg ser jag
samband med övergången till engelska i nordiska sammanhang inte bara som de
globaliserande tendenserna till utjämning (globalisering medför även
positiva saker). Det faktum att halva finländska regeringen talar engelska
med sina (riks)svenska kolleger, att Nordiska Rådet just nu diskuterar
engelskans roll, att (riks)svenska journalister vid möte med finskspråkiga
människor på gator i Helsingfors inleder samtalet på engelska, att
finlandssvenskan nedmonteras, och att det nu finns förslag att ett
nordiskt nätverk för kulturarbetare/forskare skall internt kommunicera i
första hand på engelska är delar av samma pågående koloniala process. Och ni
har säkert andra exempel av liknande slag utifrån era egna landamären och
erfarenheter. Jag förespråkar den nordiska mångfalden! Eller väntar vi på
och medverkar till att den nordiska författaren väljer engelska som
sitt språk! Av praktiska skäl! </STRONG></FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG></STRONG></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG></STRONG></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG>Raoul J.
Granqvist</STRONG></FONT></DIV></BLOCKQUOTE>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>----- Original Message ----- </FONT>
<DIV><FONT size=2>From: "Petra Broomans" <</FONT><A
href="mailto:p.broomans@rug.nl"><FONT size=2>p.broomans@rug.nl</FONT></A><FONT
size=2>></FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2>To: "Malan Marnersdóttir" <</FONT><A
href="mailto:MalanM@setur.fo"><FONT size=2>MalanM@setur.fo</FONT></A><FONT
size=2>></FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2>Cc: <</FONT><A href="mailto:dino@lists.utu.fi"><FONT
size=2>dino@lists.utu.fi</FONT></A><FONT size=2>></FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2>Sent: Wednesday, October 21, 2009 11:03 PM</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2>Subject: Re: [Dino] Språkfrågan</FONT></DIV></DIV>
<DIV><FONT size=2><BR></FONT></DIV><FONT size=2>> Hej!<BR>> <BR>> Jag
förstår det som hittills blev sagt om språkfrågan och jag känner mig <BR>>
också ambivalent angående engelska som lingua franca.<BR>> Som nordist
utanför Norden har jag länge försökt lära mig att uttrycka <BR>> mig på
förståelig svenska, har lärt mig att läsa och förstå danska och <BR>>
norska. Har även försökt lära lite finska, men det blev bara lite
tyvärr.<BR>> På min institution har vi alltid undervisat på
'skandinaviska', <BR>> studenterna skriver sina uppsatser på danska, norska
eller svenska.<BR>> Men under de senaste åren har vi också råkat ut för
globaliseringen. <BR>> Plötsligt upptäcker man att man ska lära sig ett
nytt akademiskt språk: <BR>> engelska, för inte ska man tro att man efter
åratal med blicken mot <BR>> norden kan skriva en paper på ordentligt
engelska, språket man ibland <BR>> använder när man är på semester.<BR>>
Man startar internationaliseringsprojekt, men eftersom inte alla <BR>>
deltagare behärskar ett av de nordiska språken blir det engelska.<BR>>
Malan och Anne, ni har också varit på vår konferens om kulturförmedling
<BR>> och små språkområden i fjol i Groningen och där fick vi också använda
<BR>> engelska, vi hade ju forskare från olika små områden, t ex
frisiska.<BR>> För man ska ju kunna förmedla sina kunskaper och
forskningsresultat och <BR>> därför var vi tvungna att välja ett språk alla
kunde förstå. Det var ett <BR>> praktiskt val.<BR>> Ändå ser jag fram
emot IASS-konferensen i Lund 2010 där man fortfarande <BR>> kan tala
skandinaviska. Jag ser dock att det finns en tendens även där <BR>> att ge
föredrag på engelska. Jag hoppas att det är en trend som går <BR>> över. I
somras var jag på en annan konferens och där träffade jag en <BR>> utmärkt
forskare som kan betraktas som en expert på en av de stora <BR>> nordiska
författarna, men denna person har aldrig hållit ett föredrag om <BR>> denna
författare på denna berömda författarens eget språk. Någonting som <BR>>
förvånar mig, men det visar att man hanterar språkfrågan på olika sätt i
<BR>> olika akademiska miljöer.<BR>> <BR>> MEN, jag var på mötet och
kan kanske klargöra, om jag som kommer utifrån <BR>> får göra det, hur det
blev till. Jag har uppfattat beslutet att man kan <BR>> använda engelska
som ett praktiskt beslut. Jag såg det också som ett <BR>> slags
'gentlemen's agreement'. Norden omfattar också Finland där man har <BR>>
olika modersmål, som inte tillhör samma språkfamilj.<BR>> Man hade kunnat
undvika det genom att från början klargöra att <BR>> 'aspirantdeltagare'
borde kunna kommunicera på ett nordiskt språk (dvs. <BR>> danska, norska,
svenska), men eftersom inbjudan var på finska, engelska <BR>> och svenska
blev det inte någon stor överraskning för mig att det blev <BR>> ganska
norr-kosmopolitiskt, men simultanöversättningar (Jenny, bra gjort!)<BR>>
Jag hoppas att vi kan lösa det här och att språkfrågan inte blir en <BR>>
språkstrid som stänger gränserna.<BR>> Och hade vi inte kommit överens att
i förväg skicka en <BR>> sammanfattning/översättning av föredragen i fall
de var på ett språk som <BR>> inte alla kan förstå?<BR>> <BR>>
<BR>> Hälsningar,<BR>> <BR>> Petra<BR>> <BR>>
<BR>> Malan Marnersdóttir schreef:<BR>> <BR>>>Kære
allesammen<BR>>> <BR>>>Ligeledes tak til Raoul Granqvist og til
Anitta Viinikka-Kallinen. Jeg er fuldstændig enig, men skal nok afstå fra at
skrive/tale færøsk i netværket ;o)<BR>>> <BR>>>Jeg ser frem til at
mødes og indgå i netværket.<BR>>> <BR>>>Venlig
hilsen<BR>>>Malan <BR>>>
<BR>>><BR>>><BR>>>
<BR>>><BR>>>>>>"Anitta Viinikka-Kallinen" <</FONT><A
href="mailto:anitta.viinikka-kallinen@uit.no"><FONT
size=2>anitta.viinikka-kallinen@uit.no</FONT></A><FONT size=2>> 10/16/09
11:03 AM >>>
<BR>>>>>>
<BR>>>>>><BR>>><BR>>><BR>>>Hej.
<BR>>><BR>>>Tack till Raoul Granqvist för ett intressant inlägg.
<BR>>><BR>>>Språkfrågor är aldrig enkla.
<BR>>><BR>>>Vi som forskar på litteratur och annan kultur,
<BR>>>kan se på oss själva som de som också skapar <BR>>>vanor och
trender, inte bara följer de <BR>>>existerande. Det är viktigt att
ifrågasätta <BR>>>denna kolossala dominansen av engelska språket
<BR>>>inom forskningmiljöer. Det är både principiellt <BR>>>och
praktiskt viktigt att ha forskningaktivitet <BR>>>på de nationella
språken och på minoritetsspråk. <BR>>>Man ska inte överdriva betydelsen
av engelskan, <BR>>>det är ingen kung Midas, som förvandlar allting
<BR>>>till guld. <BR>>><BR>>>I DINO:s tillfälle kan man
kanske tänka sig, att <BR>>>det är ett nätverk för forskare, som kan
nordiska <BR>>>språk. De som inte kan, är väl inte direkt
<BR>>>nyckelpersoner inom nordisk kulturforskning. <BR>>>Det är
heller inte alltid att kollegial <BR>>>diskussion och mindre
forskningsresultat <BR>>>omedelbart ska serveras till sk. internationell
<BR>>>publikum. DINO-nätverket kan ses på som ett
<BR>>>arbetsforum i Norden med nordiska språk som
<BR>>>arbetsspråk, men som någon gång kan ordna t.ex.
<BR>>>konferenser och ge ut forskningresultat på <BR>>>engelska.
Men att gå över till engelska också på <BR>>>nätverkssamlingar verkar
vara överdrivet. Det är <BR>>>otaliga håll som opererar på denna
tröttande, <BR>>>ofta sterila seminarengelska, men inte så många
<BR>>>som opererar på nordiska språk. <BR>>><BR>>>En annan
sida av saken är, att om man menar man <BR>>>talar och skriver till hela
världen, när man <BR>>>yttrar sig på engelska, måste forskaren välja en
<BR>>>annan perspektiv, då vet ju inte mottagaren <BR>>>kanske
någonting om forskningsobjektet, samhället <BR>>>i fråga, kultur,
historia osv. När det gäller <BR>>>vårt nätverk, har vi väl tänkt att
fokusera på <BR>>>det nordiska, att hitta andra forskare som
<BR>>>arbetar med parallella frågor. Då kan engelskan <BR>>>vara
ett hjälpspråk vid behov, inte mera. <BR>>><BR>>>Med vänliga
hälsningar <BR>>>Anitta Viinikka-Kallinen <BR>>>Tromsø
<BR>>><BR>>> <BR>>><BR>> <BR>> <BR>> --
<BR>> Dr. Petra Broomans, UHD/Associate Professor<BR>> Scandinavian
Languages and Cultures<BR>> Box 716<BR>> NL-9700 AS
Groningen<BR>> Phone: + 31 (0) 50 3637275/5850<BR>> Fax: + 31 (0) 50
3635821<BR>> <BR>> Personal website: </FONT><A
href="http://www.petrabroomans.net"><FONT
size=2>www.petrabroomans.net</FONT></A><BR><FONT size=2>> <BR>> please
consider the environment before printing this email<BR>> <BR>>
_______________________________________________<BR>> Dino mailing
list<BR>> </FONT><A href="mailto:Dino@lists.utu.fi"><FONT
size=2>Dino@lists.utu.fi</FONT></A><BR><FONT size=2>> </FONT><A
href="https://lists.utu.fi/mailman/listinfo/dino"><FONT
size=2>https://lists.utu.fi/mailman/listinfo/dino</FONT></A>
<P><FONT size=2></FONT></P><FONT size=2>
<HR>
</FONT>
<P></P><BR><FONT size=2>No virus found in this incoming message.<BR>Checked by
AVG - </FONT><A href="http://www.avg.com"><FONT
size=2>www.avg.com</FONT></A><FONT size=2> <BR>Version: 8.5.423 / Virus
Database: 270.14.24/2449 - Release Date: 10/20/09
18:42:00<BR></BLOCKQUOTE></FONT></BODY></HTML>