[H-verkko] Väitökset: Återförtrollningen – Kultursynens förvandlingar i svensk litteratur- och poesidebatt ca 1960-1980

Ke Tammi 8 10:58:48 EET 2020

Agricolan tapahtumakalenteriin on lähetetty uusi tapahtuma:
--------------------------------------------
Återförtrollningen – Kultursynens förvandlingar i svensk litteratur- och poesidebatt ca 1960-1980

17.1.2020 klo 12:15 -  klo 15:15 Auditorium 116. https://www.google.com/maps/search/?api=1&query=Unioninkatu+35%2C+00170+Helsinki%2C+Suomi
--------------------------------------------
FM Sara Cederberg väittelee 17.1.2020 kello 12.15 Helsingin yliopiston humanistisessa tiedekunnassa aiheesta ”Återförtrollningen – Kultursynens förvandlingar i svensk litteratur- och poesidebatt ca 1960-1980”. Väitöstilaisuus järjestetään osoitteessa Unionsgatan 35, auditorium 116.

Vastaväittäjänä on Professor Johan Stenström, Lunds universitet, ja kustoksena on professori Ebba Witt-Brattström.

Väitöskirja on myös elektroninen julkaisu ja luettavissa E-thesis -palvelussa.

**
Litteraturen betraktades under lång tid som bildningens och kulturens grundval. Så är det inte längre. Idag har litteraturen ingen självklar särställning i kulturdebatten. Litteraturkritikers och litteraturforskares arbete förstås av många som ett slags hobbyverksamhet. Idén om författaren som en intellektuell auktoritet existerar knappast utanför de litterära kotterierna. Detta vittnar om en genomgripande förändring av synen på litteraturens roll i samhället som är värd att undersökas, inte minst därför att litteraturens marginalisering har påverkat humanioras ställning och utveckling.

Diskussionerna om ”humanioras kris” och ”litteraturens kris” har florerat i den västerländska kulturdebatten i över 50 år. I den här avhandlingen spårar jag debatten om litteraturens kris i Sverige till 1960- och 70-talet och den internationella kulturradikalism som dessa decennier förknippas med. Det finns en tydlig gemensam nämnare mellan 60- och 70-talets kulturdebatt och dagens diskussion: idén att vetenskapen har blivit kulturens dominerande element på bekostnad av konsten och den traditionella humanistiska bildningen. 1960- och 70-talets författare och kritiker brottades med frågor om litteraturens betydelse på ett sätt som fortfarande har stark aktualitet. Det handlade om allt från vad kritikens roll bör vara till diskussioner om vilken filosofisk världsbild som bör ligga till grund för kulturen och det litterära skapandet.

Dagens kulturdebatt är inte på samma sätt som då ett forum för intellektuella samtal mellan författare. På 70-talet fanns ett antal betydelsefulla litterära tidskrifter där stora delar av landets författar- och kritikerkår gemensamt försökte ta sig an de här problemen och formulera en kultursyn som kunde försvara och befästa litteraturens betydelse för samhället och människan.

Jag vill lyfta fram denna kultursynsdebatt, dels för att bidra med ett historiskt perspektiv på dagens kulturdebatt, men också för att infoga den svenska litteraturdebatten i en internationell idéhistorisk kontext. 60- och 70-talets kulturradikalism var en i högsta grad internationell företeelse och de svenska författarna utvecklade sin världsbild och kultursyn i ständig dialog med internationella filosofi- och kulturströmningar. Avhandlingen är också ett stycke kulturhistoria, en skildring av en typ av litterärt samtal som inte längre förs.

--------------------------------------------

Lisätietoja:
http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-5734-8

Tämä ilmoitus on luettavissa Agricola-verkossa osoitteessa https://agricolaverkko.fi/event/aterfortrollningen-kultursynens-forvandlingar-i-svensk-litteratur-och-poesidebatt-ca-1960-1980/
--------------------------------------------
H-verkko - sähköpostilistaH-verkko at lists.utu.fihttps://lists.utu.fi/mailman/listinfo/h-verkko
--------------------------------------------
Agricolan ylläpitoAgricola at lists.utu.fihttps://lists.utu.fi/mailman/listinfo/agricola