[H-verkko] Väitökset ja lisensiaatintyöt: Konstnär, kvinna, medborgare – Helena Westermarck och den finska bildningskulturen i det moderna genombrottets tid 1880?1910

[Agricola - Suomen humanistiverkko]

Agricolan tapahtumakalenteriin on lähetetty uusi ilmoitus:
--------------------------------------------
Konstnär, kvinna, medborgare – Helena Westermarck och den finska bildningskulturen i det moderna genombrottets tid 1880?1910

3.3.2018 klo 10:00 -  klo 12:00 Helsingfors universitets huvudbyggnad, auditorium XII, Unionsgatan 34. https://www.google.com/maps/search/?api=1&query=Unioninkatu+34%2C+Helsinki%2C+Suomi
--------------------------------------------
FM Julia Dahlberg väittelee 3.3.2018 kello 10 Helsingin yliopiston humanistisessa tiedekunnassa aiheesta ”Konstnär, kvinna, medborgare – Helena Westermarck och den finska bildningskulturen i det moderna genombrottets tid 1880?1910” (Artist, Woman, Citizen. Helena Westermarck and the Finnish Culture of Bildung in the Time of the Modern Breakthrough, 1880-1910). Väitöstilaisuus järjestetään osoitteessa Helsingfors universitets huvudbyggnad, auditorium XII, Unionsgatan 34.

Vastaväittäjänä on Professor Tiina Kinnunen, Uleåborgs universitet, ja kustoksena on professori Björn Forsén.

Väitöskirja julkaistaan sarjassa Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk 204. Väitöskirjaa myy Vetenskapsbokhandeln, Snellmansgatan 13, 00170 Helsingfors, tiedekirja at tsv.fi.

Väitöskirja on myös elektroninen julkaisu ja luettavissa E-thesis -palvelussa.
***
Konstnären Helena Westermarck (1857–1938) inledde sin konstnärliga bana i början av 1880-talet och etablerade sig med tiden som både bildkonstnär, författare, kvinnosakskämpe, medborgaraktivist och redaktör. Trots detta fortsatte hon ändå att uppfatta sig själv som konstnär och i sin skriftliga produktion dryftade hon ofta frågor som gällde konstens betydelse och konstnärens roll i samhället. I denna avhandlingen undersöks vad konstnärskapet innebar för Westermarck och hur hon i praktiken gick till väga för att iscensätta sig själv som konstnär inför en omgivning som inte var van vid att förknippa en kvinna med en konstnärspersona. Teoretiskt utgår avhandlingen från en diskussion kring konstnärskapet som en social iscensättning. En konstnärspersona kan beskriva som en modell för vad som förväntas av en konstnär inom ramen för en bestämd epistemisk kultur eller historisk kontext. I Westermarcks fall påverkades hennes egna idéer om vad som utmärkte en konstnär inte bara av den bildningskultur som präglade det finska kulturfältet under slutet av 1800-talet utan också av de liberala och kulturradikala idéströmningar som gjorde sig gällande under 1880- och 1890-talet samt av konstnärsideal som kan förknippas med det så kallade moderna genombrottet inom det nordiska kulturlivet. Med utgångspunkt i detta angreppssätt fokuserar avhandlingen på tre forskningsfrågor: 1) Vilka uppgifter tillskrev Helena Westermarck en konstnär och vilka praktiska färdigheter, personliga egenskaper och moraliska kvaliteter eller epistemiska dygder ansåg hon att en konstnär borde besitta? 2) Hur gick Westermarck i praktiken och i egenskap av kvinna till väga för att iscensätta sig själv som konstnär inför sin omgivning? 3) Hur påverkades det konstnärsjag som Westermarck iscensatte av olika ideal som å ena sidan kan förknippas med den finska bildningskulturen och å andra sidan med den liberala kulturtraditionen, 1880-talets kulturradikalism och det moderna genombrottet? Det huvudsakliga källmaterialet för avhandlingen omfattar Helena Westermarcks romaner, noveller, aforismer, tidningsartiklar och biografier över andra konstnärliga kvinnor samt mer personliga dokument såsom brev, anteckningar och memoarer. Avhandlingen visar att Helena Westermarcks syn på konsten och konstnärens samhällsroll balanserade mellan den finska bildningskulturens idealistiskt och nationellt färgade förväntningar på den bildade elitens samhällsansvar samt en nyare syn på konstnärer, författare och andra offentliga personer som ett intellektuellt avantgarde med uppgift att gå i spetsen för samhällelig förändring. I praktiken iscensatte Westermarck genom sin personliga tolkning av en konstnärspersona inte bara sig själv som konstnär utan även som en offentlig intellektuell.


--------------------------------------------


Lisätietoja:
agricola
agricola at utu.fi
https://helda.helsinki.fi/handle/10138/231781

Tämä ilmoitus on luettavissa Agricola-verkossa osoitteessa https://agricolaverkko.fi/?post_type=event&p=17727