<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN">
<HTML><HEAD>
<META content="text/html; charset=iso-8859-1" http-equiv=Content-Type>
<META name=GENERATOR content="MSHTML 8.00.6001.18828">
<STYLE></STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<BLOCKQUOTE style="MARGIN-RIGHT: 0px" dir=ltr>
<DIV><FONT size=2><STRONG>Hej igen alla på DINO listan</STRONG></FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG></STRONG></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG>En räcka intressanta inlägg kring engelskan som
'konferensspråk' visar på förståelse för problemet men ingen försöker sig på
en konsekvensanalys av något djupare slag och Satu Gröndahl, i motsats till de
andra, tar steget fullt ut i det jag i mitt första inlägg provocerande
kallade för den 'koloniala frizonen.' I det här brevet skall jag försöka (och
kort) förklara vad jag menar med begreppet.</STRONG></FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG></STRONG></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG>Jag vill ta exempel ur mitt eget forskningsfält:
afrikansk kultur/litteratur, kolonial-postkolonial. Den 'första' generationen
afrikanska författare (oftast utbildade vid västerländska missionsskolor och
universitet) som gjorde anspråk på en publik utanför sitt språkområde valde
att skriva på de koloniala språken. Det kom att betyda flera saker: ett
uttunnat, tillrättalagt språk som illa representerade den värld och den
'världsbild' som genererat dem; en anpassning till västerländska retoriska och
litterära konventioner som även den förvred den afrikanska 'verkligheten';
parallella självöversättningar som förvandlade texten till en manuell
etnografisk skröna för den oinvigde västerländske läsaren, o.s.v. Västerlandet
hade fått sitt och var ännu en gång nöjt! 'Se Afrika kan skriva, fast det är
ju inte så bra!' Och på vägen fortsatte kolonialiseringen och
exotiseringen av kontinenten. Standardiseringen av afrikanska språk fördröjdes
och därmed även medialiseringen av det grafiska samtalet. Fast även det fick
som resultat att ett hänfört västerland rusade till för studera muntlighet,
dans, och konst. Eller vad det trodde vara muntlighet, dans, och
konst.</STRONG></FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG></STRONG></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG>Men det andra fanns även i Afrika från början.
Insikten att detta samspel med ett väst i själva verket var en fortsättning
och förstärkning av de koloniala banden, trots att kolonialisterna hade rest
hem. Man förstod att engelskan 'för hem' Afrika, att 'harmattan' blir
'winter', att det organiska samspelet mellan olika kulturella uttryck spjälks
upp i språkmötet, att anpassningen gentemot den västerländske läsaren kunde
vara förödmjukande. Och i ett längre perspektiv ett otal domänförluster, bland
dem förlusten av afrikanska språk. Så 'enough is enough'. Som ni kanske vet är
den kenyanska författaren Ngugi wa Thiong'o den främste förkämpen för
användningen av det lokala på alla plan som inringar och omringar språk. Skriv
och tala ditt eget språk. Han skriver sedan länge på kikuyu och alltfler
afrikanska författare följer i hans spår. </STRONG></FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG></STRONG></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG>Det är detta som ingår i begreppet 'Diversity'. Ett
DINO-nätverk som anser sig ha sin bas i Norden och överger sina språk som
meddelandeuttryck till förmån för engelskan är en parodi på sig självt. Vi
skall tala och skriva våra egna språk när vi träffas/umgås/grälar/ inom våra
institutioner (och precis som Aniitta Viinikka-Kallinen säger har vi nordiska
kulturarbetare en viktig funktion att fylla) och de som vill komma till oss
och tala med oss skall veta detta, lära sig nordiska språk och när detta inte
kan ske, hitta och använda tolk. Och vi kan använda tolkar mellan oss också,
om så behövs, precis som även gjordes (vad jag förstått) i Tvärminne! På så
sätt behåller vi vår egen integritet. Hur tror ni att de nordiska romerna har
klarat av at leva bland oss sedan 1500-talet? Eller är jämförelsen dålig? Att
argumentera (som Satu Gröndahl) för engelskan som ett 'first-aid language',
'hjälpspråk', 'apukieli' i ett nordiskt forskarutbyte är i varje fall för mig
stötande och bisarrt. Det må sedan även vara okunnigt. Det finns ingen 'länk'
som står fri. Vart och ett av de tre orden ovan bär olika associationer --
bara som ett exempel. </STRONG></FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG></STRONG></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG>Som jag inledde med i mitt första inlägg ser jag
samband med övergången till engelska i nordiska sammanhang inte bara som de
globaliserande tendenserna till utjämning (globalisering medför även positiva
saker). Det faktum att halva finländska regeringen talar engelska med sina
(riks)svenska kolleger, att Nordiska Rådet just nu diskuterar engelskans roll,
att (riks)svenska journalister vid möte med finskspråkiga människor på gator i
Helsingfors inleder samtalet på engelska, att finlandssvenskan nedmonteras,
och att det nu finns förslag att ett nordiskt nätverk för
kulturarbetare/forskare skall internt kommunicera i första hand på engelska är
delar av samma pågående koloniala process. Och ni har säkert andra exempel av
liknande slag utifrån era egna landamären och erfarenheter. Jag förespråkar
den nordiska mångfalden! Eller väntar vi på och medverkar till att den
nordiska författaren väljer engelska som sitt språk! Av praktiska skäl!
</STRONG></FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG></STRONG></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG></STRONG></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2><STRONG>Raoul J. Granqvist</STRONG></FONT></DIV></BLOCKQUOTE>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>----- Original Message ----- </FONT>
<DIV><FONT size=2>From: "Petra Broomans" <</FONT><A
href="mailto:p.broomans@rug.nl"><FONT size=2>p.broomans@rug.nl</FONT></A><FONT
size=2>></FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2>To: "Malan Marnersdóttir" <</FONT><A
href="mailto:MalanM@setur.fo"><FONT size=2>MalanM@setur.fo</FONT></A><FONT
size=2>></FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2>Cc: <</FONT><A href="mailto:dino@lists.utu.fi"><FONT
size=2>dino@lists.utu.fi</FONT></A><FONT size=2>></FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2>Sent: Wednesday, October 21, 2009 11:03 PM</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2>Subject: Re: [Dino] Språkfrågan</FONT></DIV></DIV>
<DIV><FONT size=2><BR></FONT></DIV><FONT size=2>> Hej!<BR>> <BR>> Jag
förstår det som hittills blev sagt om språkfrågan och jag känner mig <BR>>
också ambivalent angående engelska som lingua franca.<BR>> Som nordist
utanför Norden har jag länge försökt lära mig att uttrycka <BR>> mig på
förståelig svenska, har lärt mig att läsa och förstå danska och <BR>> norska.
Har även försökt lära lite finska, men det blev bara lite tyvärr.<BR>> På min
institution har vi alltid undervisat på 'skandinaviska', <BR>> studenterna
skriver sina uppsatser på danska, norska eller svenska.<BR>> Men under de
senaste åren har vi också råkat ut för globaliseringen. <BR>> Plötsligt
upptäcker man att man ska lära sig ett nytt akademiskt språk: <BR>> engelska,
för inte ska man tro att man efter åratal med blicken mot <BR>> norden kan
skriva en paper på ordentligt engelska, språket man ibland <BR>> använder när
man är på semester.<BR>> Man startar internationaliseringsprojekt, men
eftersom inte alla <BR>> deltagare behärskar ett av de nordiska språken blir
det engelska.<BR>> Malan och Anne, ni har också varit på vår konferens om
kulturförmedling <BR>> och små språkområden i fjol i Groningen och där fick
vi också använda <BR>> engelska, vi hade ju forskare från olika små områden,
t ex frisiska.<BR>> För man ska ju kunna förmedla sina kunskaper och
forskningsresultat och <BR>> därför var vi tvungna att välja ett språk alla
kunde förstå. Det var ett <BR>> praktiskt val.<BR>> Ändå ser jag fram emot
IASS-konferensen i Lund 2010 där man fortfarande <BR>> kan tala
skandinaviska. Jag ser dock att det finns en tendens även där <BR>> att ge
föredrag på engelska. Jag hoppas att det är en trend som går <BR>> över. I
somras var jag på en annan konferens och där träffade jag en <BR>> utmärkt
forskare som kan betraktas som en expert på en av de stora <BR>> nordiska
författarna, men denna person har aldrig hållit ett föredrag om <BR>> denna
författare på denna berömda författarens eget språk. Någonting som <BR>>
förvånar mig, men det visar att man hanterar språkfrågan på olika sätt i
<BR>> olika akademiska miljöer.<BR>> <BR>> MEN, jag var på mötet och
kan kanske klargöra, om jag som kommer utifrån <BR>> får göra det, hur det
blev till. Jag har uppfattat beslutet att man kan <BR>> använda engelska som
ett praktiskt beslut. Jag såg det också som ett <BR>> slags 'gentlemen's
agreement'. Norden omfattar också Finland där man har <BR>> olika modersmål,
som inte tillhör samma språkfamilj.<BR>> Man hade kunnat undvika det genom
att från början klargöra att <BR>> 'aspirantdeltagare' borde kunna
kommunicera på ett nordiskt språk (dvs. <BR>> danska, norska, svenska), men
eftersom inbjudan var på finska, engelska <BR>> och svenska blev det inte
någon stor överraskning för mig att det blev <BR>> ganska
norr-kosmopolitiskt, men simultanöversättningar (Jenny, bra gjort!)<BR>> Jag
hoppas att vi kan lösa det här och att språkfrågan inte blir en <BR>>
språkstrid som stänger gränserna.<BR>> Och hade vi inte kommit överens att i
förväg skicka en <BR>> sammanfattning/översättning av föredragen i fall de
var på ett språk som <BR>> inte alla kan förstå?<BR>> <BR>> <BR>>
Hälsningar,<BR>> <BR>> Petra<BR>> <BR>> <BR>> Malan
Marnersdóttir schreef:<BR>> <BR>>>Kære allesammen<BR>>>
<BR>>>Ligeledes tak til Raoul Granqvist og til Anitta Viinikka-Kallinen.
Jeg er fuldstændig enig, men skal nok afstå fra at skrive/tale færøsk i
netværket ;o)<BR>>> <BR>>>Jeg ser frem til at mødes og indgå i
netværket.<BR>>> <BR>>>Venlig hilsen<BR>>>Malan <BR>>>
<BR>>><BR>>><BR>>>
<BR>>><BR>>>>>>"Anitta Viinikka-Kallinen" <</FONT><A
href="mailto:anitta.viinikka-kallinen@uit.no"><FONT
size=2>anitta.viinikka-kallinen@uit.no</FONT></A><FONT size=2>> 10/16/09
11:03 AM >>>
<BR>>>>>>
<BR>>>>>><BR>>><BR>>><BR>>>Hej.
<BR>>><BR>>>Tack till Raoul Granqvist för ett intressant inlägg.
<BR>>><BR>>>Språkfrågor är aldrig enkla. <BR>>><BR>>>Vi
som forskar på litteratur och annan kultur, <BR>>>kan se på oss själva som
de som också skapar <BR>>>vanor och trender, inte bara följer de
<BR>>>existerande. Det är viktigt att ifrågasätta <BR>>>denna
kolossala dominansen av engelska språket <BR>>>inom forskningmiljöer. Det
är både principiellt <BR>>>och praktiskt viktigt att ha forskningaktivitet
<BR>>>på de nationella språken och på minoritetsspråk. <BR>>>Man ska
inte överdriva betydelsen av engelskan, <BR>>>det är ingen kung Midas, som
förvandlar allting <BR>>>till guld. <BR>>><BR>>>I DINO:s
tillfälle kan man kanske tänka sig, att <BR>>>det är ett nätverk för
forskare, som kan nordiska <BR>>>språk. De som inte kan, är väl inte
direkt <BR>>>nyckelpersoner inom nordisk kulturforskning. <BR>>>Det
är heller inte alltid att kollegial <BR>>>diskussion och mindre
forskningsresultat <BR>>>omedelbart ska serveras till sk. internationell
<BR>>>publikum. DINO-nätverket kan ses på som ett <BR>>>arbetsforum
i Norden med nordiska språk som <BR>>>arbetsspråk, men som någon gång kan
ordna t.ex. <BR>>>konferenser och ge ut forskningresultat på
<BR>>>engelska. Men att gå över till engelska också på
<BR>>>nätverkssamlingar verkar vara överdrivet. Det är <BR>>>otaliga
håll som opererar på denna tröttande, <BR>>>ofta sterila seminarengelska,
men inte så många <BR>>>som opererar på nordiska språk.
<BR>>><BR>>>En annan sida av saken är, att om man menar man
<BR>>>talar och skriver till hela världen, när man <BR>>>yttrar sig
på engelska, måste forskaren välja en <BR>>>annan perspektiv, då vet ju
inte mottagaren <BR>>>kanske någonting om forskningsobjektet, samhället
<BR>>>i fråga, kultur, historia osv. När det gäller <BR>>>vårt
nätverk, har vi väl tänkt att fokusera på <BR>>>det nordiska, att hitta
andra forskare som <BR>>>arbetar med parallella frågor. Då kan engelskan
<BR>>>vara ett hjälpspråk vid behov, inte mera.
<BR>>><BR>>>Med vänliga hälsningar <BR>>>Anitta
Viinikka-Kallinen <BR>>>Tromsø <BR>>><BR>>>
<BR>>><BR>> <BR>> <BR>> -- <BR>> Dr. Petra Broomans,
UHD/Associate Professor<BR>> Scandinavian Languages and Cultures<BR>> Box
716<BR>> NL-9700 AS Groningen<BR>> Phone: + 31 (0) 50
3637275/5850<BR>> Fax: + 31 (0) 50 3635821<BR>> <BR>> Personal website:
</FONT><A href="http://www.petrabroomans.net"><FONT
size=2>www.petrabroomans.net</FONT></A><BR><FONT size=2>> <BR>> please
consider the environment before printing this email<BR>> <BR>>
_______________________________________________<BR>> Dino mailing
list<BR>> </FONT><A href="mailto:Dino@lists.utu.fi"><FONT
size=2>Dino@lists.utu.fi</FONT></A><BR><FONT size=2>> </FONT><A
href="https://lists.utu.fi/mailman/listinfo/dino"><FONT
size=2>https://lists.utu.fi/mailman/listinfo/dino</FONT></A>
<P><FONT size=2></FONT></P><FONT size=2>
<HR>
</FONT>
<P></P><BR><FONT size=2>No virus found in this incoming message.<BR>Checked by
AVG - </FONT><A href="http://www.avg.com"><FONT
size=2>www.avg.com</FONT></A><FONT size=2> <BR>Version: 8.5.423 / Virus
Database: 270.14.24/2449 - Release Date: 10/20/09
18:42:00<BR></FONT></BODY></HTML>